2012

Tydligen ogillar folk att läsa listor, men jag älskar dem så därför fyllde jag i en sån som alla andra redan har fyllt i.

Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut? Jag flyttade hemifrån till exempel. Och åkte till länder utanför Sverige, vilket jag inte gjort förut (jo, en regnig skitdag i Danmark när jag var 12). Jag flög alltså också, även det nytt. Japp, berest och världsvan tjej detta.

Höll du några av dina nyårslöften? Hade mest en lista på grejer som hade med 2012 att göra. Lyckades med vissa grejer, andra inte. Men jag flyttade som sagt hemifrån, och jag reste någonstans. Lärde mig inget om svensk geografi och hälsade inte på Ulrica i Oxford.

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Ingen av mina nära vänner, men ungefär tusen bekanta verkar har blivit det.

Dog någon som stod dig nära? Nej.

Vilka länder besökte du? Holland och Kreta (som jag vet inte är ett land, men Grekland känns ju konstigt att säga när jag var på en ö.)

Vilket datum från år 2012 kommer du alltid att minnas? 18 januari, 22 maj. Bra datum.

Vad är det bästa som hänt dig år 2012? Alltså, vet ej. Att flytta var ju najs. 18 januari var najs, fast det hände väl inte just mig så mycket. 

Största misstaget? Jamen allt är väl ett misstag.

Bästa köpet? Vet ej. Vinylspelaren kanske. 

Vad spenderade du mest pengar på? Kretaresan.

Gjorde någonting dig riktigt glad? Ja. 

Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2012? I Love It med Icona Pop, Askan är den bästa jorden med Markus Krunegård, Me in You med Kings of Convenience 

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Första halvan var jag helt klart gladare än andra år. Andra halvan var jag brutalt mycket ledsnare är tidigare år. Så, ja.

Vad önskar du att du gjort mer? Alltså, typ vad som helst. Bara jag hade gjort NÅGONTING. Och kanske svarat på mejl och sms lite mer. Är så fruktansvärt dålig på det. 

Vad önskar du att du gjort mindre? Mått dåligt och tröstätit.

Hur tillbringade du julen? Hemma med familjen+mormor och mammas kusin. Var väldigt julpepp i oktober men inte ett dugg den 24. Orkar inte bli gammal.

Blev du kär i år? Nej, jag slutade vara kär efter typ 3,5 år! Fantastiskt! 

Favoritprogram på tv? Tittar sällan på TV, men typ Musikhjälpen älskar jag varje år. Och The Mentalist! Åh, denna serie alltså. Älskar den. Annars finns det ju grejer som egentligen går på TV men som jag ser på datorn, som typ Glee.

Hatar du någon nu som du inte hatade i början av året? Tror jag ej.

Bästa boken du läste i år? Läste inte alls så mycket som jag ville, och läste nästan uteslutande ungdomsböcker. Kommer aldrig sluta läsa ungdomsböcker. Har ju kasst bokminne också, men vet att The Fault in Our Stars av John Green och Tillsammans är man mindre ensam av Anna Gavalda var himla bra. 

Största musikaliska upptäckten? Men gud inte vet jag. Började lyssna mer på Kings of Convenience och First Aid Kit, så får väl säga det då även om inget av det var en helt ny upptäckt. Men jag vet inte, känns som att jag varit väldigt kass på musik 2012.

Något du önskade dig och fick? Ja.

Något du önskade dig men inte fick? En mops.

Vad gjorde du på din födelsedag 2012? Alltså, jag minns helt ärligt inte. Det är ju väldigt kass. Men jag antar att vi kanske grillade hos mig som vanligt? Eller?

Hur skulle du beskriva din stil år 2012? Hahahaha.

Vad fick dig att må bra? TV-serier och Wakey Weekly typ. Haha åh vilken misär. 

Vilken kändis var du mest sugen på? Michael Grubbs. Åh, alltid. 

Tre saker.

Det finns typ tre grejer som är bra just nu:


Glee.

Chris Colfer.

Emotistyle.

Ja, jag hänger rätt mycket på YouTube nuförtiden. Ja, två av tre grejer är Glee-relaterade. Ja, ni måste se alla Emotistyles videos.

Jag har åtta opublicerade inlägg bland mina senaste inlägg. Åtta utkast och ännu fler raderade poster där jag har skrivit saker som har varit viktiga för mig, men som nu är helt inaktuella och aldrig kommer bli publicerade.
Inlägg som jag har ändrat hundra gånger och som ändå inte blir klara för publicering i en jävla blogg.

Alltså.

'cause I don't want to get over you.

Popopop

Jag köpte ju en biljett till Popaganda i april, hade inget sällskap och ingen aning om vad jag skulle ha för mig 24-25 augusti, men jag tänkte att den kanske går att sälja om jag inte kan åka. Och nu har det blivit så att jag inte kan åka, pga tidsbrist, inget boende och sådär.

Därför vill jag alltså sälja min biljett och jag blir himla glad om du köper den! 535 kronor vill jag ha för den, alltså exakt lika många kronor som jag betalade för den. Eftersom jag köpte min när det var jubileumspris är den alltså billigare än vad den kostar på Popagandas hemsida nu! Så köpköpköp! Megabra Patrick Wolf ska ju dit och spela lite grann (vilket ni bör se!) och om man mot förmodan inte gillar honom så kan man ju titta på Deportees, Damien Rice, Icona Pop eller Thåström eller sådär. Här kan ni läsa mer om festivalen, och vill ni ha biljetten kan ni mejla evelina.marina@hotmail.com eller kommentera detta inlägg!

Det finns så himla mycket Stockholmslängt i denna kropp ska ni veta. Så mycket som skriker i mig efter att få vandra gata upp och gata ned och bara titta och tänka och känna. Och så mycket stenar och klumpar i magen så fort ett prat, en bild eller en text blir för mycket Stockholm. För det Stockholm jag har i mitt huvud och mina tankar är väldigt långt ifrån riktiga Stockholm. Förstör inte mitt Stockholm. Jo, förstör det. Då slipper jag.

8 år sen sådär.

Hittade en väldigt gammal bild. Liten, vindögd, posig och rätt söt. Sån var jag.

Min höst kan bli så himla bra alltså.
Jag antar att ni förstått vid det här laget att gymnasiet tog musten ur mig och att jag just nu känner att jag ungefär aldrig vill plugga igen. Rätt tråkigt att känna så när jag egentligen tycker det är ganska kul att lära mig nya saker och sådär.
Därför är det så fantastiskt att jag har kommit på en asbra lösning! För det är ju så att det finns rätt mycket böcker på biblioteket om litteratur, både kursböcker och andra intressanta faktaböcker. Då tänker jag att det vore så jävla dumt av mig att inte använda mig av de böckerna! Tänk så fantastiskt. Då lär jag mig saker inom det ämne jag tids nog vill plugga på riktigt, men jag slipper uppgifter, deadlines, ångest. Och så kan jag jobba heltid och tjäna pengar eftersom mitt pluggande inte kommer kräva något annat än mitt intresse. Är så uppspelt nu att jag vill börja på en gång.

Här kan ni följa mig om ni vill.

Jag har tänkt såhär, att kanske ska jag försöka blogga lite mer. Förmodligen kommer det mest vara skit och sådär, men ibland kan det kanske bli något riktigt bra, man vet ju aldrig! Så sluta helst inte läsa om det råkar vara kasst. Vad jag uppmuntrar till istället är att använda kommentarsfältet. Då kan ni ju tala om att jag är tråkig när jag är tråkig så att jag kanske kan bättra mig, och så slipper ni ju gå miste om det som kan vara bra! 

Men om det nu skulle råka bli så att jag inte alls bloggar oftare så kan ni ju ta och följa mig på bloglovin'! En del av er kikar in här relativt ofta och jag får så dåligt samvete när jag aldrig uppdaterar. Men om ni följer på bloglovin' slipper ni ju kika här om jag inte uppdaterat! Alltså, ni slipper slösa tid på en ouppdaterad blogg och jag slipper få dåligt samvete. Win-win! 

Här kan ni klicka för att följa! 

Om detta inte skulle räcka så finns jag som evelinamarina på twitter och instagram också. 

Följ gärna där med om ni vill!

That's what friends are for.

Elva frågor till.

Jag lyckades bli utmanad av fina Malin också tydligen! Så jag får väl svara på hennes frågor med.


1. Vad är ditt pinsammaste?
Det pinsammaste jag vet är göra fel. Jag är fruktansvärt rädd för att göra fel, hatar det. Det spelar ingen roll alls vad det gäller. Minsta lilla fel tycker jag är väldigt pinsamt och jag kan i värsta fall skämmas över det flera år efteråt. Det finns väldigt mycket grejer jag låter bli att göra på grund av rädsla att göra fel. 
2. Hur ser ditt drömöronhänge ut? 
Tja, bra fråga. Bryr mig inte så mycket längre om vad jag har i öronen. Men jag gillar ju ugglor. Så vi säger väl att mitt drömörhänge består av tio ugglor på rad.
3. Hur såg du ut när var liten och nej det räcker inte med ett foto, jag vill ha en gulli förklaring tack.
Eh. Som nu, typ. Fast smal. Och spikrakt hår. Och så såg jag nog lite dryg ut.. Kanske jag gör fortfarande. Och så var jag lång!!! Eller alltså. Jag växte rätt tidigt, så jag var väl bland de längsta tjejerna sådär ganska länge tror jag. Sen när jag var typ 12 stannade jag på mina 151 cm, men alla andra bara fortsatte...
4. Vem är snyggast i världen?
Snyggast.. Ja. Jag vet inte. Kan ej komma på någon jag vet namnet på nu. Men jag skulle i alla fall tro den snyggaste i världen är en långhårig kille med fina ögon. Mörkt hår, mörka ögon. Och fina armar! Ådriga sådär ja ni vet. Ja, det är typ så jag föreställer mig honom.
5. Vem är vackrast i världen?
Första namnet jag tänker på är ju Patrick Wolf.. Men det kan vara mest för att han påminner om någon annan, vars namn jag kanske egentligen tänkte på allra först.. 
6. Vilken är den godaste pizzan du har ätit? någonsin. 
Den godaste pizzan jag ätit någonsin var den som åts på en förfest/vad det nu var för fest hemma hos Sanne typ förra året eller året innan. Hon bodde i samma hus som en pizzeria, någon blev sugen på pizza, denne någon gick ner och fick köpa pizza trots att de precis hade stängt, någon kom upp med den och alla åt av den. Jag vet inte vad det var med den där pizzan, men jag har aldrig någonsin ätit godare pizza. Visst har den pizzerian rätt goda pizzor annars också, men inget som den där vesuvion den kvällen.. 
7. Vilket är ditt fulaste ord?
Puppa! Det är verkligen det värsta ordet jag vet. Så himla fult. Och äckligt. 
8. Hur dansar du på när du är "ute och slår klackarna i taket"?
Haha, jag är ju aldrig ute och slår klackarna i taket. Och så skulle jag ju inte dansa nykter heller offentligt (se fråga 1.), och jag dricker ju väldigt, väldigt sällan.. Men jag dansade väl på valborg antar jag, och då var det väl en sån där skittråkig och ful dans som alla har för sig. 
9. Vad är mest osmakligt att uppdatera sin facebookstatus med?
Tycker väl att hela Facebook är rätt osmakligt i sig. Men osmakligaste statusen.. Jag vet inte. Mest värdelösa och irriterande statusar är i alla fall av typen "idag ska jag äta det här", "den här tiden ska jag sova/tvätta/diska/laga mat", "såhär många mål gjorde Sverige". Angående det sista exemplet: FYI, de som bryr sig det minsta jävla lilla om den där hockeyn/fotbollen/whatever tittar redan på matchen och behöver ej matchresultat via Facebook. Främsta anledningen till att att det är så jävla störande är att ALLA skriver hur det går. Hur sjukt är ert bekräftelsebehov egentligen?
10. Är glittrig en färg eller vad är det egentligen?
Öh. Nej? Ja? Spontant nej. 
11. Studenten - Lycka eller förtvivlan?
Ja den där studenten ja. Det var ju skönt att bli av med gymnasiet (eller ja..), men rätt jobbigt att man plötsligt ska göra något med sitt liv. Studenten var väl egentligen mest meh. Åtminstone såhär i efterhand. 

För mina frågor hänvisar jag er till inlägget här nedanför! Svara gärna på dem ni som inte redan gjort det! 

Elva frågor.

För tusen år sedan blev jag utmanad av Elin på dessa elva frågor ni redan sett överallt. Fast just dessa frågor har ni ju kanske inte sett, och ni har ju omöjligt stött på mina svar, så jag tänker att vi tittar på dem nu.


1. Vilken är din bästa egenskap?
Det är ju så svårt det här, att komma på vad som är bra med en själv. Men jag tror att jag är ganska bra på att lyssna och sedan se saker ur olika perspektiv. Det kan vara ganska användbart och bra. Kan även ibland vara smått manipulativ. Inte så bra för andra att jag har den egenskapen, men rätt bra för mig.
2. Om du fick resa någonstans precis just nu (helt gratis) och stanna i tre veckor, var går färden?
Eftersom en solresa planeras så vore det ju väldigt fint att få den gratis. Allra finaste stället vi kikat på hittills, som självfallet är helt bortåt helvete i pris, är nog Mauritius. Så jag säger Mauritius! Fast jag skulle inte gråta om jag fick åka till New York. 
3. Vilken är boken som du läser om och om igen?
Jag har ett helt fruktansvärt dåligt bokminne när det kommer till handling, så på så vis skulle jag nog kunna läsa om alla böcker jag någonsin tyckt varit bra. Men Jane Eyre är nog den bok jag gärna läser om för att den är så himla bra varenda gång. 
4. Vilket ord/Vilken mening använder du liiiite för ofta just nu?
Jag vet inte riktigt. Inget jag tänkt på. Säger kanske "alltså" lite för ofta. 
5. Du är sjuk och ensam hemma en hel söndag, hur ser dagen ut?

Om jag bara är lite lagom sjuk börjar dagen med sjukt stor frukost med frukt och nybakat bröd och egenpressad apelsin- och citronjuice! Bästa jag vet. Frukosten får gärna intas framför något bra barnprogram, typ Bumbibjörnarna. Dagen fortsätter med en sjukt bra bok som jag inte slutar läsa förrän den är slut. Pausar bara för att äta någon god soppa på eftermiddagen. Ungefär så.

6. Vilka är dina två bästa personer?
Jag har himla många bra personer. Kan omöjligt välja två som är bäst, men puffar lite extra för Ulrica! Jag kan inte förstå att jag inte lärde känna henne förrän 2009, trots att vi traskat runt i samma korridorer sedan 2004. Förstår inte hur mitt liv fungerade innan henne! Hade inte fungerat nu heller om inte Skype och telefoner hade funnits, eftersom hon drog till England i höstas, den jäntan.
7. Om du fick bli bästa vän med en bok/film-karaktär, vem skulle det vara? Motivera!
Hjälp vad svårt. Har säkert tusen olika karaktärer jag vill vara vän med, men kan inte ens komma på en nu. 
8. Semester vid havet eller semester i stan?
Som sagt, båda är fruktansvärt lockande. Men okej. Kanske vid havet då. Fast jag är väldigt sugen på djurparkssemester också. Har sedan några veckor tillbaka försökt få familjen att inse det fantastiska med djurparker, och har jag tur resulterar mitt hårda övertalningsarbete med djurparksbesök om sisådär två månader. 
9. När känner du dig som mest stressad: med mycket att göra eller med inget att göra?
Åh, med mycket att göra. Helt klart. Då blir jag helt handlingsförlamad och jag blir mer stressad och allt blir gymnasiet all over again. Fyfan vad jag och gymnasietiden inte gick bra ihop. 
10. Om du var tvungen att ha samma outfit på dig resten av livet, vad skulle det bli?
Kanske min orangea födelsedagsklänning med vita prickar! Med svarta strumpbyxor, svart cardigan och mina fina vita vårskor. 
11. Var ser du dig själv om 5 år?
Om fem år har jag ganska nyligen fyllt 25. I en drömvärld har jag ett jobb jag trivs med, i en helt okej stad, där jag har fina vänner! Och så har jag massor av pengar över till resande. I bästa fall har jag lyckats hitta någon att tycka om också, som tycker om mig tillbaka. Och har jag inte ett jobb hoppas jag att jag fått lite pluggmotivation igen, och då läser jag kanske bibliotekarieprogrammet i Borås. 
Mest troligt är dock att jag bor i en halvsunkig lägenhet någonstans med ett jobb jag inte tycker särskilt mycket om. Men förhoppningsvis har jag vänner som jag tycker om i alla fall.


Ja, nu har ju den här leken till och med slutat gå runt, så seg är jag, och jag har nog inte ens elva personer att utmana. Men jag tänker knåpa ihop elva frågor ändå, och så får ni som vill gärna anta utmaningen! 

Jag blir såklart himla glad om någon gör det. Kommentera med adress så jag får kika!

Mina frågor:

1. Vad tycker du om kardemumma?

2. Favoritfilm och/eller -bok som barn?

3. Hur ser den perfekta spellistan ut, för valfritt tillfälle? (Vi begränsar oss väl till tio låtar då)

4. Hur skulle du bo om du kunde välja som du ville?

5. Vad har du för livsmål? Berätta om ett.

6. Hembakat fika eller café?

7. En plats du vill besöka? Varför?

8. Vilken är din paradrätt?

9. Vad tycker du egentligen om festivaler?
10. Favoritord?
11. Du får ett års betald ledighet. Vad gör du med det året? 

Ja, här är det väldigt tyst och så. Snart skriver jag någonting.
Eller, jag hoppas det. Därför skriver jag detta inlägg. För att lova ett annat inlägg.
Lovar mest mig själv.

To wish impossible things.

Nu är det lite mindre än två veckor kvar tills jag fyller 20, och jag tänker att en önskelista är bra att ha.

Såhär ser den ut i år.

1. Vinylspelare.

Jag har egentligen en helt fantastisk stereo med både skivspelare, radio, CD och kassettband som mamma och pappa köpte någon gång på åttiotalet. Problemet? Bara radion fungerar. De senaste åren har de olika funktionerna gett upp, en efter en. Sorgligt tycker jag. Kanske är det grejer som går att fixa, men det känns som att det kostar rätt mycket. Och jag längtar så efter att få spela alla skivor jag snott från mamma och pappa.  Och de skivor jag köpt i skivbutiken här i Malung. Och de skivor jag kommer att köpa.
Alltså, vinylspelare helt klart högst upp på listan.

2. En riktig majbrasa.
När jag var liten brukade mina födelsedagar bestå av fika med släkten på eftermiddagen, och på kvällen promenad bort till majbrasan. Ibland åkte vi runt och kikade på olika, men oftast gick vi till den närmaste. Jag älskade den brasan. Det var alltid så mycket folk, och fina fyrverkerier. För några år sedan sattes det upp en skylt vid brasplatsen om att det inte längre fick slängas grenar och grejer där, eftersom det inte skulle bli någon brasa. Sen dess har det inte blivit så mycket brasor alls. De senaste åren har mina födelsedagar bestått av grillning med vänner, och sedan förfestande innan vi har åkt till brasor, som alltid varit folktomma när vi väl kommit dit.
Jag kanske är nostalgisk och ålderskrisande, men i år vill jag har en riktig brasa.

3. Framtidsplaner.
Kanske en girig önskan. Men ändå. Det är helt klart det jag behöver bäst just nu. Jag har ju framtidplaner, men de är alldeles för långt bort i framtiden. Jag måste veta vad jag ska göra i höst. Och i sommar för den delen. Jag måste veta vad jag vill göra. Jag vet inte om jag vill bo kvar i Malung eller flytta någon annanstans. Och om jag ska flytta härifrån, vart vill jag flytta då? Vad vill jag jobba med? Eller, vad kan jag tänka mig är uthärdligt att jobba med fram tills det att min pluggmotivation behagar komma fram igen?
Ja, ni hör ju. 

There's an old voice in my head that's holding me back.

Vet ni? Det är så himla mycket jag vill skriva här. Så himla många skivor jag vill lyssna på. Så himla många böcker jag vill läsa. Så himla mycket jag vill göra med mitt liv. Så himla mycket som jag vill lära mig, kunna, älska, leva, andas. Så himla mycket annat som bara är så himla mycket.

Men jag kommer liksom aldrig längre än såhär.

Sjuka saker som hänt senaste tiden, som har med P3 att göra:

1. Soul meets body med Death Cab for Cutie spelades idag TVÅ gånger inom loppet av ungefär 90 minuter. Låten är alltså från 2005.
2. Biffy Clyro spelades i Morgonpasset idag.
3. Jag började lyssna på Winhill/Losehill innan jag visste att de spelades på P3. Ganska stort med tanke på att jag hittar nästan allt nytt jag lyssnar på nuförtiden via P3. Men inte denna gång!

Lite hjälp, tack.

Hörrni, jag skulle behöva lite hjälp. Jag har hittat ett jobb jag vill ha så himla, himla mycket, men jag är rätt kass på ansökningar. Och detta måste vara en fantastisk ansökan!
Så kompisar, vad ska jag tänka på? Vad har ni för tips? Era allra bästa vill jag ha!

Och för att ni inte ska tro att jag snor de jobb ni vill ha, med hjälp av era tips, så kan jag säga att detta troligtvis inte är ett sånt jobb, eftersom jag är en sån som vill jobba med bibliotek. Ja precis, skittråkig är jag. (Nej, jättekul)

Detta är så himla bra.

Och störst av allt är kärleken.

Vet ni vad? Jag har en himla fin vän från Norrland. Malin heter hon, och hon är en lika hopplös romantiker som jag (även om jag visserligen är mer bitter nuförtiden).
Hon har en fin blogg där hon skriver om sånt som har med kärlek att göra. Både fin kärlek som man blir glad i hjärtat av, och mindre fin kärlek som man kan gråta till.
Tusenmiljoner heter den. Jag tycker att ni borde ta er en kik.

Lite såhär såg vi ut när vi träffades för första gången i ett festivaligt Borlänge i somras.

This year I will do everything right.

Egentligen håller jag på med en årssammanfattning. Det känns alltid som att året inte varit på riktigt om jag inte får sammanställa alla månader och se på helheten. Jag kan inte tycka så mycket om året annars egentligen, så de sista dagarna i december brukar få bestämma vad jag tyckte om året fram tills jag sammanställt det på riktigt. Och den 31 december tyckte jag ju att 2011 var kasst. Det jag har kommit fram till än så länge genom min sammanfattning är att 2011 var riktigt jävla bedrövligt.

Men, att döma av de första 23 dagarna detta år, så kommer 2012 bli så himla mycket bättre än 2011.

Tonight I'm gonna bury that horse in the ground.

Om några timmar är det ett nytt år. Så. Jävla. Skönt. Eller egentligen blir det ju bara en ny dag, men om ett tag, då kommer det märkas att det är ett nytt år. Och det är så himla bra. 2011 har varit ett ganska kasst år, med vissa höjdpunkter, som faktiskt har varit höjdpunkter på riktigt. Konstigt att sådant får plats i ett så dåligt år.

Men vi tackar väl 2011 för den här tiden. Du har mestadels varit en plåga, och jag hoppas att du packar resväskorna noga och tar med dig alltihop när du går.

Det finns en enda bra grej med att ens bästa vän har flyttat till England.

Saker som gör mig glad idag.

Det här har varit en kass dag. Verkligen. Utan någon egentlig anledning. Allt har bara blivit dåligt idag. Det har varit en sån där dag när jag verkligen hade behövt läsa trevliga blogginlägg, ni vet sådana där som gör att man är glad resten av dagen.

Eftersom ingen skrivit ett sånt inlägg idag antar jag att får komponera ett själv.

Som ni kanske märkt är mitt schema kanske inte det mest välfyllda, och till stor del ägnar jag dagarna åt att läsa, lyssna och titta. Vilket innebär att det är det enda jag kan skriva något om.

Alltså, tänker jag tala om lite vad jag tycker är trevligt att läsa, lyssna och titta på för tillfället.

Vi kan börja med Florence + the Machines album Ceremonials.

Jag har inte lyssnat på hela albumet än, och jag vet egentligen inte varför. Antar att jag hellre shufflar än lyssnar igenom ett helt album när jag lyssnar på Spotify. Men det jag har lyssnat på är så himla bra, särskilt Only if for a Night och No Light, No Light. Lyssna på dem!

Och idag skrev Jónsi på Twitter att soundtracket till We Bought a Zoo kunde streamas genom Rolling Stones hemsida. Hela soundtracket alltså, som inte släpps förrän nästa vecka! Himla fint soundtrack, med massor av nytt från Jónsi, och en del från förra årets soloskiva samt någon äldre låt från Sigur Rós. Verkligen fint. Det var nog dagens bästa händelse skulle jag tro.

När vi ändå pratar om den filmen måste jag slänga in trailern. Den verkar så himla fin!

En annan sak som är fint att titta på är årets julkalender, Tjuvarnas jul. Verkligen! Så väldigt fin. Jag tror inte att jag har sett en hel julkalender sen jag var tio, de har varit så himla värdelösa de senaste åren att jag gett upp 1 eller 2 december. Men inte i år! Sicken kalender. Titta på den om ni inte gjort det än.

Men när jag inte tittar eller lyssnar så läser jag alltså. Det senaste året har jag läst himla mycket ungdomslitteratur. Nästan bara. Jag vet inte riktigt varför, men så har det blivit! Det är så synd att så många slutar läsa sånt med åren. Det finns så mycket bra ungdomslitteratur. Visserligen är jag bara 19 än, och tillhör ju fortfarande målgruppen, men jag är ganska så säker på att det finns mycket att hämta i ungdomslitteratur även för folk som är vuxna på riktigt. En bok som alla borde läsa är Antiloper av Ester Roxberg. Väldigt fin bok om vänskap som är den bästa men som ändå inte räcker till.

De senaste veckorna har jag och Ida åkt till biblioteket flera kvällar i veckan, inte bara för att låna böcker, utan främst för att låna filmer. Det är ungefär det roligaste som händer i mitt liv, och trots bitterheten jag kan ha känt när jag skrev det där, så är det faktiskt väldigt roligt på riktigt! Det är så mysigt att slå på en film med en fin vän såhär års. Dessutom älskar jag bibliotek. Älskar. Helt sjukt att man kan knata in där och låna nya filmer och böcker till ingen kostnad alls. Eller sätta sig och läsa nya numret av Vi läser, Språktidningen eller Sonic. Eller vad man nu råkar vara intresserad av. Jag kan inte förstå att inte fler känner denna kärlek till bibliotek.

Men i alla fall. Det jag egentligen ville säga var att en av de där filmerna vi lånat var Män som hatar kvinnor. Ni vet den där som alla sett, utom jag. Ida tyckte det var katastrof, så vi lånade den och de två nästkommande kvällarna lånade vi de två sista för att komplettera trilogin. Jag vet inte varför jag inte sett filmerna förut. Jag blir lite sådär avståndstagande ibland när någonting blir hajpat. Helt knäppt. Men, nu har jag alltså sett filmerna! Och de var verkligen bra! Så skulle det nu mot förmodan vara någon som inte sett dem så tycker jag att ni borde göra det. Verkligen värt de noll kronorna jag la på filmerna EFTERSOM JAG GICK TILL ETT BIBLIOTEK!

Och som en liten bonus i det här inlägget, eftersom jag inte lyssnat på det alls så borde det inte få vara med, så måste jag ju nämna med Patrick Wolfs nya EP Brumalia som släpptes i måndags. Jag har inte lyssnat på den eftersom det snart är julafton, och jag hoppas så himla mycket på att jag ska få den i julklapp. Om ni inte förstått det så tycker jag mycket mer om att höra ny musik på skiva än via datorn. Förut har jag låtit bli att lyssna på nya skivor på Spotify om jag tänkt köpa dem inom en snar framtid, men i och med att min ekonomi inte varit den bästa i år har jag släppt lite på det där. Himla tur eftersom jag inte hade hört något nytt (förutom radio) sen i juli annars. I tisdags lyssnade jag några sekunder på Bitten, första spåret, men ångrade mig och slog av. Tillämpar den gamla tvångsregeln lite alltså. Men det hindrar ju inte er från att lyssna! Tydligen ska den var ganska så bra. Föga förvånande.

Förmodligen funkar bara det här inlägget som ett sånt där himla bra inlägg för mig, men det var ju också dess främsta syfte. Nu känner jag mig lite gladare!

Men nu är det er tur tycker jag! Skriv eget inlägg om vad du läst, lyssnat och tittat på den senaste tiden. Så himla trevligt att läsa!

Nytt från Paramore

Om man är en Parawhore har man kanske gått med i The Singles Club, som innebär att man skulle få tre nya låtar med Paramore innan årets slut. Jag är kanske fortfarande lite Parawhore, men har inte betalat något medlemskap i The Singles Club. Inte för att jag inte tycker att man ska betala för musik, för det tycker jag absolut. Men jag har bara inte haft råd med det. Och så har jag kanske inte varit superexalterad över att de släpper nytt. Det enda som lockat mig har varit den sista låten, In the Mourning, som släpptes idag. Hörde en tidig version av den med Hayley och Taylor på YouTube, och faktiskt sett fram emot studioresultatet sen dess. Och såhär låter det alltså!



Lite mer country än jag väntat mig kanske. Men väldigt bra!
Och jag ska betala för låten. Sen.

Tillsammans.

Äntligen finns videon för Together ute. Har uppdaterat Popjustices hemsida, där premiären skulle äga rum, var tionde minut ungefär, både igår och idag. Varje kvart har jag kollat Patrick Wolfs hemsida. Ingenting.
För typ fyrtiofem minuter sen lyckades jag hitta en länk som ledde mig till videon på YouTube! Går tydligen bara att hitta genom länk. Men nu finns den på Popjustice också.
MEN I ALLA FALL. Alltså videon. Dör på Patrick. Han kan inte göra dåliga saker.

Tyst nu, du stör kameran.

Haha alltså åh. Saknar vissa tider ibland.

Så väldigt fabulöst.

Idag har jag namnsdag. Det har jag firat med film. Ikväll ska jag fortsätta mitt fabulösa firande med en till film.
Det är ju så fabulöst det här. Att vara arbetslös. Att fortfarande bo hemma hos föräldrarna. Att vara helt vilsen. Att största nöjet är någon jävla Hollywood-romantik inspelad på film.

It makes no difference.

Jag behöver verkligen städa mitt rum. Och skriva den där essän om Det går an och kvinnosynen på 1800-talet. Jag borde skriva ihop ett passande brev att skicka till en passande mejladress. Jag borde ta tag i mitt liv. Men jag känner mig inte duglig att göra något av det.
Efter att ha försökt med majoriteten av de där grejerna idag gav jag upp och bakade jag en saffranskaka istället, och sen packade vi fika och åkte till vårdhemmet och hälsade på mormor.

Patrick Wolf 11/11/11

I fredags var det 11 november. Datumet jag längtat efter sen augusti när jag köpte biljetten. Datumet jag hade ångest inför hela förra veckan.

Jag var så himla nervös inför M&G. Jag mådde illa hela fredagen och tänkte i vissa svaga sekunder att jag skulle strunta i att gå dit. Men det gjorde jag inte. Vilket jag såklart är himla glad över. Men det är så himla dimmigt, den där minuten när jag stod där, han signerade texthäftet till Lupercalia och sen när han halvkramade mig på bilden, eftersom jag som vanligt är så himla kort. Jag minns det bara jättesvagt. Men det var himla fint.

Och konserten. Ja. Jag kan inte ens berätta om den. Den var så himla fantastisk och jag längtar så väldigt mycket till hans nästa spelning i Sverige. Jag har tyckt att det han gör på skiva är fantastiskt och underbart och alla bra ord man kan tänka sig, och efter den där konserten är studioversionerna av låtarna tämligen bleka. Jag trodde aldrig jag skulle säga att en Patrick Wolf-skiva låter blek. Men det är sant, i jämförelse med konserten. Så har ni inte sett honom, så måste ni göra det så fort tillfälle ges.

Och om man inte tyckte det här inlägget var nog ointelligent förklarat kan man lyssna på när jag, på ett då ännu mer ointelligent sätt, igår pratade om i radio (Musikguiden med Jenny Seth, efter nio). I programmet sa de att de kommer sända konserten från i fredags, och en intervju med Patrick inom en snar framtid! Det kommer bli fint.



Och jag är väldigt medveten om att bilderna är korniga, tyvärr, och det blev såklart värre på Blogger är det egentligen är.

I fredags fick jag ett mejl. Jag hade alldeles precis klickat på länken till Patrick Wolfs nya video och så fick jag ett mejl. I den lilla rutan stod det att jag hade fått ett nytt e-postmeddelande från Patrick Wolf, med rubriken "RE: Stockholm, Sweden". Och ungefär där dog jag. Och ungefär sen dess har jag varit död.
Det där mejlet innehöll information som gör att jag på fredag inte bara ska se Patrick, jag ska träffa honom.

Jag är så fruktansvärt glad och nervös att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Jag är nog till och med mer nervös än glad. Inatt hyperventilerade jag i två timmar innan jag kunde somna, eftersom jag inte kunde sluta tänka på att det snart är fredag. Jag har vid vissa tillfällen till och med ångrat att jag tävlade om Meet & Greet. Sen ångrar jag förstås att jag ångrat det, för jag är så himla glad! Men nervös. Åh, dödens nervös.

 

Spilld jävla mjölk.

Vilken helvetisk dag. Jag har skickat jobbiga mejl, tänkt jobbiga tankar och levt hela dagen i det förflutna. Det är en sån period, en sån där jag lever många av mina dagar i det förflutna. Jag tar mig inte direkt framåt, obviously. Jag ältar och gråter och den enda insikten tillståndet ger är att det inte är någon idé att gråta över spilld mjölk. Som om jag inte visste det. Som om inte det är själva anledningen till att jag inte kan släppa.

Kvällste med superfin vän och hembakade småkakor. Hemlisar. Minnen.
Åh, är det ändå inte sånt som gör hösten så bra?

Wordfeud.

Alltså, jag älskar random board.

Kattafia.

Idag gick jag till Arbetsförmedlingen. Jag skulle träffa min handläggare klockan tio, men jag åkte med mamma när hon skulle till jobbet, vilket gjorde att jag var där ungefär 09.35. Visst är det bra att vara i tid, men 25 minuter kändes inte alls bra. Särskilt inte då jag skymtade ett ben på soffan bakom den stora pelaren det första jag gjorde när jag kom in i väntrummet. Skit också. Pinsam tystnad och titta ut genom fönstret i 25 minuter.

Men så blev det inte. Huvudet som hörde till det där benet vände sig om när jag satte mig närmast väggen, och då såg jag att det var min lågstadiefröken! Hon började prata och de där 25 minuterna var inte alls så pinsamma och tysta. Det var riktigt trevligt. Och jag blev så himla glad.

Jag tyckte så mycket om henne när jag var liten.

Stulna biffar och förlorade kyssar.

Eftersom jag fortfarande inte kan andas normalt tyckte jag att jag fick se på film i dag. Så det gjorde jag! Jag gissar på att jag har någon sorts undermedveten ångest av typen "åh jag vill inte bli vuxen" eller så, eftersom jag de senaste dagarna bara tittat på disneyfilmer, och idag fortsatte mitt mogna filmval med andra säsongen av Eva & Adam. På VHS dessutom. Men det var himla fint, det var en fin serie. Man tycker så mycket om alla karaktärer (utom en av brudarna på Jeremys party, henne har jag alltid stört mig på) och handlingen är faktiskt trovärdig. Inte som sån där disneyskit.
Tänker att kvällen kanske får fortsätta med Fyra födelsedagar och ett fiasko. Även den på VHS.

Idag kan jag inte andas och det smakar järn i munnen när jag hostar. Dock värt det, för det var en fin inflyttningsfest jag var på igår, även om jag bara kunde stanna en stund. Pälsdjursallergi är ett så himla dumt påfund.

Our deal.

Jag är medveten om att det blivit en del musikvideos på senaste tiden, men alla är verkligen värda en kik! Och särskilt denna. Så fin! Som en svart highschoolfilm på fyra minuter ungefär. Förra veckan eller så hittade jag en extended version på denna video också. Den är nog är snäppet finare kanske, men denna är fortfarande fantastisk, och sparar 6 minuter av ditt liv.

But I don't have any money.

Alltså den här låten är så himla bra. Förmodligen en av höstens bästa. Och dessa dagar är det extremt hög igenkänningsfaktor på refrängen.

Get a grip.

Alltså den där känslan. Den där som först inte märks riktigt, man tänker bara "ojdå!". Sen har den helt plötsligt, på någon minut, planterat sig i magen och växer sig oändlig och fäster ett illamående någonstans mellan bröstet och tungspetsen. Den där känslan jag får varenda gång någon vill mig något. Någon som jag inte har väntat mig få ett samtal/sms/mejl ifrån. Eller någon med auktoritet. Jag blir helt säker på att jag ska få stå till svars för något jag gjort, eller inte gjort, och jag vill bara spy och blir livrädd.

Get a grip för fan.

I can never leave the past behind.

Idag är det fjärde oktober. Inget konstigt med det kan man ju tycka. Kanske är det inte det heller. Bara jag som är konstig denna dag.

Jag bakade i alla fall inga bullar idag som jag brukar, orkade inte och ville inte. Träffade jobbcoach istället, pratade med en fin vän i telefon, och promenerade med en annan fin vän. Har jag tur kanske jag får skypa med en fin vän också.

Det är så himla trevligt med fina vänner.

Aktivitet.

Idag ska jag göra något för första gången på evigheter. Fast det är inte sant. Jag gjorde saker förra veckan till och med. Men det känns så. Som att jag aldrig gör någonting. Det är inte så att jag inte har saker att göra, för det har jag. Massor. Och helt ärligt vet jag inte varför jag inte bara gör det som ska göras.

Men oavsett, idag ska jag göra något planerat, vilket det faktiskt var längesen jag gjorde. Jag ska äta middag med fina kompisar. Simpel grej, men planerat och förmodligen trevligt. Jag är glad!

Förresten så är det oktober nu. Och höst. Jag har tänkt, i över en månad, att jag ska skriva ihop något om sommaren. För att komma ihåg den eller något. Jag tänker att om jag skriver det här kanske jag faktiskt gör det också. Någon dag.

Stay young, go dancing.

Jag såg videon till Death Cab for Cuties Stay young, go dancing häromdagen. Bra låt, bra video och en karl (inte Ben Gibbard) som är drop dead gorgeous. På riktigt.

Ta en kik.

Trött.

Jag är så trött. Så trött på att vara arbetslös, trött på att inte direkt vilja jobba, trött på att inte vilja plugga. Trött på att plugga.

Trött på att vara jag och inte veta vem det är.

Perfektion.

Så sinnessjukt perfekt dag. Minns inte ens när jag hade en så bra dag sist, trots att det förmodligen inte var så himla längesen. Inatt skickade jag in mitt sista arbete. Eller nej. Men det sista jag kunde göra något åt den här veckan. Det firade jag såhär:

Dagen började med pianolektion (min första på fem år!), sedan sånglektion och efter det lunch på Systrarna Hedbacks med Ida. Fantastiskt trevligt. Sedan gick vi runt en sväng, jag lånade Mycket mer än så på biblioteket, och en skiva med The Ark. Åkte hem. Sov en sväng. Planerade att se One Tree Hill men läste bok istället. Fick grå stickade strumpbyxor när mamma och pappa kom hem från Mora. Läste lite till. Åt god mat. Lyssnade på The Ark. Läste mer.

Och det tänker jag fortsätta med hela natten.

Jag känner för att spela The Sims 3, lyssna på radio, läsa bra böcker, baka bullar och cupcakes, ta en superlång promenad, hänga på Pinterest, skriva fina saker i en fin bok, lyssna på massor av skivor som mest bara står i min hylla, spela piano, bestämma vad som ska få ligga i min skrivbordslåda och måla naglarna randiga.

Så himla trött på skolarbeten.

Höst.

Autumn Ride !, originally uploaded by Ming chai.

Alltså, ni vet den där årstiden mellan sommaren och vintern, den är så himla perfekt. Allt får fina färger och luften blir kall och krispig men den bits inte. Det är så fantastiskt.
På hösten kan man sitta på rummet med tända ljus, te och nybakat bröd och så kan man gärna lyssna på Kent. Helst Du & jag Döden. Då är det höst på riktigt.
Dock har jag massor av gymnasiegrejer kvar så jag har inte tid att baka bröd och sitta och dricka te. Åtminstone inte än. Istället får jag nöja mig med mina femminutersmuffins med linfrö och kokos som jag slängde ihop nyss, medan jag pluggar till min plugglista.
Funkar också.

När man inte vet bättre.

Ja, här var det dött.
Men eftersom jag sitter i skolan, tittar på skärmen och inte gör något ändå så tänkte jag att jag skulle tänka lite på vad det är för människor jag har eller har haft runt mig. Och det är fan bedrövligt att jag inte har vetat bättre. Vet fortfarande inte bättre. Synd är det.

Dystopi.

Men Gud. Jag är helt hopplös. Om 17 dagar ska jag vara klar med alla gymnasiearbeten jag har kvar (många), och jag kan verkligen inte plugga. Jag sitter bara och stirrar på Word-dokumentet där rapporten snart ska stå. Jag har läst Du sköna nya värld, jag har läst Hungerspelen och jag har tittat på Wall-E, men jag får inte ihop någon jämförande rapport. Varför kan jag inte bara.. göra't?
När allt det här är klart tänker jag fasiken inte plugga på bra länge.

11 november!

Vet ni vad? Jag har biljetter till Patrick Wolfs konsert i november!

Det tänker jag fira med ett gäng av hans trevliga låtar/videos. Lova att ni tittar!

Dear Felicity,

källa

källa

En stor del av den här sommaren har jag ägnat åt att se alla säsonger av Felicity igen. Eller, kanske bara andra till fjärde, jag såg nog den första i vintras. Men i alla fall. Jag skrev då att den sändes i slutet av nittiotalet och sedan gick den i repris någon gång i mitten på 00-talet. Jag såg den såklart inte förrän repriserna gick, och då gick den varje dag. Jag följde slaviskt efter skolan, fram tills fjärde säsongen skulle börja ungefär. Jag minns inte varför, men jag slutade följa den, och såg bara något avsnitt då och då. Har haft ett stort behov av att se om Felicity jättelänge, och det tog så himla lång tid innan jag kunde hitta serien. Den finns inte ens på DVD i Sverige. Men jag fick i alla fall tag på den, och nu har jag sett varenda avsnitt från alla fyra säsonger. Jag såg de tre sista avsnitten igår.

Och nu är det alldeles tomt.

Alltså, vilken fantastisk serie det är! Visserligen blir det lite för mycket otrohet till slut, vilket egentligen inte passar in alls hos karaktärerna, och det sög att de var tvungna att göra fler avsnitt efter The Graduation, för de sista avsnitten är verkligen bara utfyllnad. Men fortfarande en underbar serie. Och jag älskar att den utspelar sig sent 90-, tidigt 00-tal. Det blir så bra. Åh, jag längtar tills jag glömt den så pass mycket att jag kan se om den.

Göteborg!

Nu är jag på väg till Göteborg. Det blir väldigt fint tror jag. Nu tänker jag ladda upp med att lyssna på Hannas perfekta supersommar från i fredags, och sen Håkan Hellström. Fint som sagt!

Fanfanfan.

Fast jag inte sett dig på så länge
Tänker jag på dig ibland
Det var nånting som fastnat på mig
nåt som aldrig helt försvann
Fanfanfan det skulle varit du
Fanfanfan det skulle varit du

Fick jag spela om partiet
Fick jag chansen en gång till
Fick jag vrida tillbaks tiden om dom gav mig en ny giv
Fanfanfan det skulle varit du
Fanfanfan det skulle varit du

Alla klockor, körer
Alla himlens orglar skulle varit för oss
Alla trummor och trumpeter
Alla sagor, alla under
Allt på en och samma gång
Fanfanfan det skulle varit du

Fast det var så kort romans
var det nåt jag borde ha förstått
Såna chanser kommer en gång bara
Aldrig att dom kommer två
Fanfanfan det skulle varit du
Fanfanfan det skulle varit du

Tänk om jag visste då, då när den här låten alltid spelades, vad jag vet nu.

Fanfanfan.

Hela livet var ett disco.

Alltså sommaren. Hur fantastisk är den inte?
Helt otroligt fantastisk.
Och det är den här årstiden som jag är så himla glad över att bo i Grimsåker, för det är så fruktansvärt vackert. Åh. Så bra det är.

Idag drog jag och Ida till badplatsen. Jag har inte badat utomhus på två år tror jag. Fantastiskt var det. Åh, livet ibland alltså.

And if I have to die today, scatter my ashes on this place.

Dessa dagar läser jag massor av böcker, är fruktansvärt kär i Patrick Wolf och så himla sugen på att åka till London. Eller vart som helst. Helst London. Vara sådär lagomt fattig bara. Ha typ råd att bo i en lägenhet där, en rätt sunkig fast mysig ändå. Och så har jag råd att köpa lite mat, sånt där billigt skräp. Resten av mina pengar lägger jag på musik, levande och inkapslad, och annat roligt. Böcker. Och så delar jag allt det där med en fin vän. Vet inte vem. Någon. Himla fint vore det.

Och just det, jag är ju hemma från Peace and love. Jag har börjat på ett inlägg om den där festivalen. Jag har tänkt att jag kanske ska publicera det när det är klart, men vi får se hur det blir med den saken.

Midsommar och sådär.

Jag hade en himla fin midsommar.

Vi jagade kor, spelade kort & yatzy, drack alkohol, sjöng och pratade sex. Bland annat. Dessutom testade jag nubbesallad! Sill alltså. Inte helt tokigt. Om man åt mycket av potatisen och gräddfilen till. Bäst av allt var kanske fyllemusicerandet hos stuggrannarna igår kväll, och det efterföljande natthänget. Det här var nog min finaste midsommar hittills. Det säger visserligen inte jättemycket eftersom jag inte firat midsommar så himla mycket förut, men även om jag hade gjort det så skulle nog detta vara det bästa!

Nu är lördagen slut. Jag har haft min första bakfylla. Jag har varit astrött. Jag har inte packat ett dugg inför Peace, som börjar i övermorgon (imorgon). Jag har fan inte ens orkat duscha, vilket är illa eftersom jag senast duschade i onsdags. När jag vaknar nästa gång ska jag försöka få lite ordning på mitt liv. Hitta en väska och sådär. Ta en dusch. Sluta vara så nervös inför festivalen. Packa. Det här blir bra. Fint.

Skogspromenad.

Åh, vet ni? Jag har haft så himla bra dagar den senaste tiden, och jag har hängt så mycket med Ida att jag känner mig lite snurrig nu när vi typ inte kommer ses på en och en halv vecka!

Men det kommer nog gå fint ändå, för om ett litet tag åker jag till den efterlängtade Skogen igen, till Ulricas stuga. Har inte hängt där sen mars förra året.

Och när jag kommer hem därifrån ska jag bara packa om under helgen, för på måndag åker jag på Peace! Jag är så sinnessjukt pepp, och asnervös. Det här kan bli himla bra!

Men, först Skogen!

Idag har jag pluggat företagsekonomi, sovit på soffan i samhällssalen, diskuterat vilt och trafik med Susanne, kollat Felicity och gjort en P&L-lista. Om två veckor är jag där. Jag är galet pepp.

Det är ett idogt jobb att driva ungdomen ut ur sin kropp.

Det blev inga bilder som jag lovade för typ 2,5 veckor sedan. Jag har varken haft tid eller ork.

Istället har jag haft studentvecka, som i fredags avslutades med student. Så himla sjukt. Det är så skönt samtidigt som det är så ångestfyllt.

De senaste månaderna har jag bara tänkt på hur jag inte tar studenten på riktigt, eftersom jag har lite kvar att göra i några kurser över sommaren. Men i fredags slog det mig, att jag ju faktiskt tar studenten på riktigt ändå. Jag ska aldrig mer gå till skolan (förutom lämna in grejer i början av hösten) och jag är lika arbetslös som alla andra. Och jag har inte längre någon klass. Det är helt sjukt. Jag har inte ens tyckt om klassen (kanske en del de sista månaderna), och ändå kommer jag sakna den. Och alla andra som man har sett nästan varje dag. Och allt samhällshäng i samhällssalen! Åh.

Ja, sorgligt är det.

Kajaker i havet.

Igår kom jag hem från paddlingen. Det var fem väldigt fina dagar i St. Annas skärgård faktiskt. Överlag. Paddlingen var oftast väldigt rolig, om än en stor smula jobbig ibland. Som vid extrem vind till exempel. Men ingen trillade i, och ingen var direkt nära att göra det heller. Det skulle väl vara jag och Yrsa i så fall, då vi fastnade på en sten igår eller i förrgår, men egentligen var vi aldrig riktigt nära att välta.

Men som sagt, fem helt knäppt bra dagar som började med en väldigt lång busstur dit och avslutades med en lite kortare busstur hem (varken Peter eller Jocke körde fel den gången).

Bäst på resan var kanske båtturen vi fick sista biten på vattnet. Det blåste så mycket att vi inte fick paddla över helt öppet vatten, så alternativet var att vända och åka tillbaka det vi hade paddlat den dagen. Eftersom det var sista dagen var ingen särskilt pepp på att paddla mer än nödvändigt, så förslaget totalratades. Precis då kommer en båt förbi, och Peter skämtar om att det får bli plan B. Båten saktar in, Peter paddlar iväg som en tok, och ungefär fyrtiofem minuter senare sitter vi på sjöstridsskolans båt och dricker blåbärssoppa och får lära oss både ett och annat om sjöstridsskolan och sjökort. Otroligt intressant! Snygga karlar försämrade inte vår båtupplevelse.

Jag skulle nog säga att det enda dåliga med kajakturen, såhär i efterhand, är alla miljarder med myggbett, och kanske värken i kroppen. Annars toppen, och förhoppningsvis gör jag om det någon gång.

Bilder borde komma upp. I helgen kanske.

Undergång.

Hoppsan, här var det dött.

Jag har pluggat ihjäl mig de senaste dagarna, och jag blir ändå inte klar, och på lördag åker jag på kajaktur. Jag är så nervös och arg och frustrerad och rädd. Det kan bli kul. Kan. Vet inte. Vet bara att jag missar pluggtid. Vet bara att jag kommer få en helvetisk sommar.

Och hör ni inte av mig igen så är det antingen för att jag drunknat eller för att jorden går under i övermorgon. Imorgon om man kollar klockslag.

There is only one Tree Hill.

Alltså ÅH! One Tree Hill. Nästa vecka är det sista avsnittet av säsong 8, och kanske sista avsnittet av serien någonsin. Och jag vet inte ens vad jag tycker om det skulle bli en till säsong. Jag vill verkligen inte att det blir en O.C. och blir totalt värdelöst, jag vill att det ska vara så himla bra som det alltid ha varit och jag vill att det aldrig ska ta slut. Men om det inte tar slut så kommer det ju bli sådär dåligt. Åh. Jag känner redan hur ont det gör i hjärtat utan One Tree Hill.

Jag har inte följt One Tree Hill hela mina tonår, jag tror faktiskt inte att jag har följt det mer än kanske.. ett år? Låter sjukt lite, men jag tror det är så. Men oavsett, så har det varit en så himla stor del av mina tonår. Det låter så himla löjligt, med det är sant. Jag har sett enstaka avsnitt hela tiden, och första säsongen såg jag två gånger för några år sedan, när jag lånade boxen av Nina. Det var på den tiden när jag inte kunde/vågade ladda ner (vilket bör undvikas om det kan. I det här fallet kan det inte det). Jag kopplar ihop One Tree Hill med Ninas källare målad i rött och svart med vinter utanför fönstret, där vi hängde och lyssnade på One Tree Hill-musik. Kanske mina finaste tonårsminnen.

Den senaste tiden har jag verkligen börjat totallängta efter de första säsongerna, så jag antar att jag får köra ett maraton på hela serien i sommar. Underbart!

Åh, ångesten. Jag har då väl aldrig ålderskrisat tror jag, bara i förväg liksom, sådär att man inte kommer hinna göra något innan man dör. Men så läste jag det här inlägget, och helt plötsligt vill jag bara ramla ihop i en liten hög och aldrig gå ur skolan. Det är ju så bitterljuvt det där.

Många gånger har liksom anledningen till att ens kliva upp ur sängen varit alla de där töntiga, fina grejerna. Som att få se en skymt i matsalen kanske. Eller bara veta att han finns i samma byggnad. Sånt. Och nu ska jag snart inte ens gå i skolan längre. Hur är man sådär töntig då?

Helt bisarrt att det är sånt här jag får ålderskris över.

Idag klippte jag mig. För första gången på 14 månader.

Inte så konstigt att 15 cm försvann.

Åh, jag åker på roadtrip imorgon. Till Karlstad. Jag ska hitta kläder. Och jag kör!

Hehehe, det här blir skoj.

I guess winter just wasn't my season.

Alltså våren gör mig så himla glad så det är helt knäppt. Jag fattar inte hur humöret kan ändras sådär, och mest på grund av en årstid. Jag antar att jag får flytta ifrån Sverige och slippa vintern på heltid.

Påsken har varit himla fin. Jag har umgåtts med vänner som jag inte träffat på länge, Jennifer till exempel. Sjukt längesen vi sågs! Så det var trevligt. Och jag har ätit middag hos mormor, grillat, fixat till morfars gamla cykel, tagit årets första cykeltur, bränt en sommarpeppskiva som jag lyssnar på när jag övningskör och så har vi hälsat på Thomas som krockade med ett rådjur förra veckan när han motorcyklade så han drog på sig 10 revbensbrott. Åh, och så var det ju så varmt så jag kunde sitta på mormors bakgård i shorts och BH och det var ändå supervarmt. Sjukt fin helg.

Idag hade jag och Emil tänkt dra till skolan och plugga, men eftersom jag försov mig och mamma glömde att jag skulle åka med henne så blev det inte så. Jag gjorde lite på projektarbetesrapporten här hemma istället, men det går inte så bra. Jag vet inte hur jag ska lägga upp skiten. Åh. Skolan är det enda i livet som är dåligt just nu. Nästan i alla fall.

Nu ska jag baka tårtbotten till helgen! Mest är det test inför studenttårtan, men ganska bra tillfälle att testa ändå.

Long lost friends.

Idag har jag varit ledig för första gången på riktigt, riktigt länge. Helt ledig. Jag har inte ens tänkt på skolarbete. Tänker inte göra det heller, inte förrän på söndag.

Jag hann läsa en bok idag. Även det för första gången på väldigt länge (böcker jag måste läsa räknas inte). Jag läste Jenny Jägerfeldts Hål i huvudet. Den var inte alls så bra som jag hade hoppats på. Det var synd, men fint ändå att få läsa igen. Men min läshastighet har blivit bisarrt dålig. Jag får försöka träna upp den i sommar.

Och de senaste dagarna har jag träffat så fint folk! Några long lost friends. Sandra kom hit en sväng i förrgår, och vi pratade om allt möjligt, på det där sättet man bara kan med Sandra. Det var himla fint! Och igår träffade jag på Marina vid Hemköp, och på kvällen kom Mathilda hit. Också så himla fint och trevligt. Jag har saknat henne så himla mycket.

Har jag tur får jag träffa ännu en long lost friend ikväll, som egentligen inte är så himla lost, bara lite för mycket på Hemköp.

Jag och Ida tog en promenad idag och sen åt vi glass i Grönlandsparken.

Det är sådana gånger livet är fint. Himla fint.

Och så drack vi den somrigaste drickan there is.

Och såg ett fint moln.

Nu ska jag fortsätta äta min jäkligt oförtjänta choklad och våndas över redovisningen jag ska hålla imorgon som inte är klar.

Ciao.

Jane.

Mysigaste kvällen på länge igår!

Jag och Ida drog till Susanne igår för att kolla på den nya versionen av Jane Eyre, den med Mia Wasikowska och Michael Fassbender. Självfallet funkade inte filmen. Men som tur var hade jag plockat med mig BBC-versionen av Jane Eyre, ifall den andra inte skulle funka, så vi såg Jane Eyre ändå!

Och att titta på en nästan fyra timmar lång film, dricka rabarbersaft och äta muffins, popcorn och maränger hemma hos sin lärare en fredagskväll kan tyckas aningen nördigt, men det var så himla trevligt! Kanske en hel del nördigt också.

Idag kan jag inte andas eftersom jag blev himla allergisk mot katten som jag inte kunde låta bli att klappa. Men sånt är livet.

Toby Stephens som Mr. Rochester kan ju vara det snyggaste som finns.

Balångest.
Ångest.
Ångest.
Ångest.
Ångest.
Ångest.
Balångest.
Ångest.
Ångest.
Ångest.
Ångest.
Ångest.
Ångest.
Ångest.

Det har varit en fin helg.

Såg Remember me med Yrsa och Ida i fredags (de grät, mission accomplished) och sen såg vi Himlen är oskyldigt blå på lördagen eftersom vi inte orkade med den på fredagen. Alltså, om Bill Skarsgård bara visste vilken look-alike han har. Eller ja, det vet han ju förmodligen eftersom de träffats. Men det är fan sjukt.

Fint vare i alla fall.

Och igår plockade jag upp svarta vinbär och vinbärsblad från frysen och kokade juice.

Det blev himla bra.

(säg att jag är duktig. säg det!)

Och jag har ju börjat övningsköra igen! Jag skulle nog ändå vilja säga att jag är rätt bra. Kör lite fort i svängarna kanske, men det är sånt man får leva med. Kul äre!

Never mind, I'll find someone like you.

Alltså, den här låten. Helt kolossalt bra. Kan inte sluta lyssna på den. Och jag gillar inte ens Adele.

Sol ♥

Vilken himla bra dag det har varit idag.
Det har varit fint väder, jag övningskörde (tre gånger!) för första gången sen typ september eller något, jag blev godkänd i Info & layout, jag promenerade, jag blev superpepp på studenten.
Det suger något fruktansvärt att studenten inte kommer bli på riktigt, att jag inte riktigt kan fira att jag är klar, men jag kan inte låta bli att längta ändå.

Och imorgon är det utvecklingssamtal. Hela den här terminen har känts som ett enda långt och jobbigt utvecklingssamtal. Än verkar det inte var slut.

Men jag älskar våren. Älskar.

Men fuck.

Idag är det inte mycket som är rätt.
Pappa körde på en älg. Kuratorn sa åt mig att fundera på att lägga ner gymnasiet. Jag tänkte se en film på Voddler som fuckade tre gånger innan jag la ner. Jag köpte ett nätmagasin där man inte kunde bläddra längre än till sidan nio.
Joråsåatteh..

Och det är nog min högsta önskan.

Jag känner att jag kanske behöver gråta hos någon. Någon att klaga hos men som tycker om mig ändå.

Någon som kramar och säger att allt blir bra. Någon som jag tycker om så mycket att jag faktiskt tror på det.

Någon som kanske behöver mig med.

Visst.

Jag har visst inte ätit lunch idag. Jag har visst inte gjort någonting alls idag, mer än låtit mina kläder byta golv. Jag har visst ingen ork att göra någonting heller. Och Paramore kommer visst till PIP. Kul för dem.

I swim for brighter days despite the absence of sun.

Häromdagen simmade jag för första gången på flera år. Och det gick bra! Det innebär att jag får åka på kajaktur i maj. Himla tur, för jag hade aldrig orkat göra den alternativa uppgiften. Och igår hängde jag först i Mora hela dagen och när jag kom hem var det bara att hoppa in i en annan bil och åka till Vansbro. Vi åkte till Selins och firade Yrsas tjugoårsdag. Det var trevligt! Jag var helt död när jag kom hem.

Love.

Peace & Love släppte Jimmy Eat World idag. Trettonåriga jag skrek "JAAAAAAAAAAAAA!!". Det gjorde artonåriga jag också.

Jag saknar att vara liten. Eller, yngre i alla fall. Högstadieålder. Det var en jävligt hemsk tid på vissa sätt men så himla fin på andra. Så himla enkelt och så himla svårt. Man var så töntig utan att fatta det, precis som nu, fast på ett annat vis. Man tyckte så mycket om. Man umgicks så mycket. Allt var så mycket.

Jag hoppas att jag någon gång kommer kunna känna att gymnasieåldern hade både bra och dåliga grejer.

Jane.

Åh vad jag inte har haft tid för något annat än min iPhone och boken Jane (modern version av Jane Eyre) den här helgen.

Telefonen kom i fredags (superbra leveranstid) och jag föll direkt. Såklart. Men det går fortfarande inte att ringa mig eftersom SIM-kortet till den telefonen inte är aktivt än. Annars är det fint!

Och boken. Jag är helt besatt. Himla synd att jag måste skriva recension på den, samt jämföra den med Jane Eyre, eftersom jag vill streckläsa den. Det går inte, eftersom jag har så sjukt dåligt minne, så jag måste skriva ner det viktigaste som händer i varje kapitel. Det tar ett tag, och är tråkigt. Men boken alltså. Även om jag vet allt som händer, eftersom jag har läst Jane Eyre, så vet jag inte hur det händer. Egentligen är ju Jane Eyre så himla mycket bättre, men det är så himla fint att se den utspelas under 00-talet. 10-talet kanske till och med. Åh, ni borde läsa den. Och har ni inte läst Jane Eyre så vet ni vad ni kan sysselsätta er med i veckan. Mr. Rochester will blow your mind.

Jag avskyr att plugga när jag är hungrig. Jag blir så himla arg då. Jag skulle kunna börja gråta ungefär vilken sekund som helst. Jävla skitcafeteria med dåliga öppettider.

iPhil.

Jissanes, jag har suttit och virkat iPhone-fodral så jag är alldeles snurrig. Det hjälpte ju inte att jag läste geografi samtidigt. Usch. Men fint blir det! Eller nej, inte alls egentligen, eftersom det är det första jag virkar på flera år så det har blivit en hel del fel, men fodralet är åtminstone i orange! Nu saknas bara telefonen (som jag för övrigt ska beställa om ungefär en timme! Eller på torsdag eftersom halebop säkert inte räknar den sextonde som tre månader).

Igår hittade jag ekologisk fjällfil i mejerihyllan förresten. Den har nog funnits där ett tag, men den var rätt väl undangömd, så jag har inte riktigt sett den förr. Åt den alltid när jag var liten, med någon sorts skräckblandad förtjusning. Den var himla fascinerande den där filen, eftersom det kittlades på tungan men sockret som mor eller far hade på fick mig alltid att må illa. Himlans trevligt att äta fjällfil igen efter alla år utan den. Denna gång med bär dock.

Hundar.

Jag älskar Hanna Hellquist.

Meritförteckning.

Idag har jag glidit runt i min Good Charlotte-tröja här hemma och pluggat. Måndagar är mina bästa pluggdagar faktiskt. Jag blev till och med klar med någon uppgift, och så har jag börjat plugga till geografiprovet. Jag hoppashoppashoppas att resten av veckan fortsätter åtminstone lite likadant.

Jag hade typ två rätt på min melodifestivallista, så så kan det gå.
Men jag hade en superfin kväll/natt. Vi började med melodifestivalen, fortsatte med Spindelmannen och avslutade med fem timmar långt prat i min soffa om vackra pojkar och hopp om framtid. Himla fint. Klockan var ungefär 06.00 när vi la oss. Men vad spelar sånt för roll?

Melodifestival.

Ikväll tar jag paus från pluggandet och tittar på finalen av melodifestivalen med fina Ulrica. Det spelar ingen roll att melodifestivalen blir sämre och sämre för varje år enligt mig, finalen är alltid lika högtidlig.
Såhär tror jag att det blir ikväll:

1. Eric Saade

2. Danny

3. Sara Vargas

4. The Moniker

5. Nicke Borg

6. Swingfly
7. Linda Bengtzing
8. Brolle
9. The Playtones
10. Sanna Nielsen

Typ något sånt. Fast jag har ju förmodligen fel.

To me, you're strange and you're beautiful.

"I'll put a spell on you,
you'll fall asleep and I'll put a spell on you.
And when I wake you,
I'll be the first thing you see,
and you'll realise that you love me."
- Aqualung

Orkar. Inte.

Jag är så himla trött. Så fruktansvärt trött på den där eländes skolan.
Jag går upp sju på morgonen för att ta mig till skolan, åker oftast hem tidigast fyra för att komma hem och behöva plugga till tio ungefär. Eller så stannar jag i skolan så länge jag orkar, och pluggar där, och behöver plugga hemma sen. Men det gör jag inte, för jag är helt slut när jag kommer hem. Jag somnar. Och vaknar inte av alarmet. Och vaknar sent. Och somnar jag inte blir det oerhört ineffektivt plugg, för jag kan knappt hålla ögonen öppna. Jag vill bara att det ska ta slut. Nu.
Jag hoppas att jag blir ivägskickad till den där himla sömnkliniken snart, för enda chansen till att jag ska bli klar med allt i tid är tydligen om jag jobbar så mycket jag orkar och så ändå lite till. Det funkar ju inte om jag ska vara så trött hela tiden.

Sportlov.

Det har varit så himla fint väder de senaste dagarna! Sådär soligt och nästan varmt som får en att längta efter våren extremt mycket. Och sommaren! Jissanes, det bästa på året är kvar!


Sportlovet är mitt favoritlov efter sommarlovet. Det är ungefär då det börjar bli några plusgrader och solen börjar lysa. Det är så himla härligt! Idag tog vi tillvara på det fina och grillade nere vid badplatsen, med Annacarin och hennes barn. Slogs och kastade snö gjorde vi också. Himla fin dag.