Kajaker i havet.

Igår kom jag hem från paddlingen. Det var fem väldigt fina dagar i St. Annas skärgård faktiskt. Överlag. Paddlingen var oftast väldigt rolig, om än en stor smula jobbig ibland. Som vid extrem vind till exempel. Men ingen trillade i, och ingen var direkt nära att göra det heller. Det skulle väl vara jag och Yrsa i så fall, då vi fastnade på en sten igår eller i förrgår, men egentligen var vi aldrig riktigt nära att välta.

Men som sagt, fem helt knäppt bra dagar som började med en väldigt lång busstur dit och avslutades med en lite kortare busstur hem (varken Peter eller Jocke körde fel den gången).

Bäst på resan var kanske båtturen vi fick sista biten på vattnet. Det blåste så mycket att vi inte fick paddla över helt öppet vatten, så alternativet var att vända och åka tillbaka det vi hade paddlat den dagen. Eftersom det var sista dagen var ingen särskilt pepp på att paddla mer än nödvändigt, så förslaget totalratades. Precis då kommer en båt förbi, och Peter skämtar om att det får bli plan B. Båten saktar in, Peter paddlar iväg som en tok, och ungefär fyrtiofem minuter senare sitter vi på sjöstridsskolans båt och dricker blåbärssoppa och får lära oss både ett och annat om sjöstridsskolan och sjökort. Otroligt intressant! Snygga karlar försämrade inte vår båtupplevelse.

Jag skulle nog säga att det enda dåliga med kajakturen, såhär i efterhand, är alla miljarder med myggbett, och kanske värken i kroppen. Annars toppen, och förhoppningsvis gör jag om det någon gång.

Bilder borde komma upp. I helgen kanske.