Spilld jävla mjölk.

Vilken helvetisk dag. Jag har skickat jobbiga mejl, tänkt jobbiga tankar och levt hela dagen i det förflutna. Det är en sån period, en sån där jag lever många av mina dagar i det förflutna. Jag tar mig inte direkt framåt, obviously. Jag ältar och gråter och den enda insikten tillståndet ger är att det inte är någon idé att gråta över spilld mjölk. Som om jag inte visste det. Som om inte det är själva anledningen till att jag inte kan släppa.