Jag känner för att spela The Sims 3, lyssna på radio, läsa bra böcker, baka bullar och cupcakes, ta en superlång promenad, hänga på Pinterest, skriva fina saker i en fin bok, lyssna på massor av skivor som mest bara står i min hylla, spela piano, bestämma vad som ska få ligga i min skrivbordslåda och måla naglarna randiga.

Så himla trött på skolarbeten.

Höst.

Autumn Ride !, originally uploaded by Ming chai.

Alltså, ni vet den där årstiden mellan sommaren och vintern, den är så himla perfekt. Allt får fina färger och luften blir kall och krispig men den bits inte. Det är så fantastiskt.
På hösten kan man sitta på rummet med tända ljus, te och nybakat bröd och så kan man gärna lyssna på Kent. Helst Du & jag Döden. Då är det höst på riktigt.
Dock har jag massor av gymnasiegrejer kvar så jag har inte tid att baka bröd och sitta och dricka te. Åtminstone inte än. Istället får jag nöja mig med mina femminutersmuffins med linfrö och kokos som jag slängde ihop nyss, medan jag pluggar till min plugglista.
Funkar också.

När man inte vet bättre.

Ja, här var det dött.
Men eftersom jag sitter i skolan, tittar på skärmen och inte gör något ändå så tänkte jag att jag skulle tänka lite på vad det är för människor jag har eller har haft runt mig. Och det är fan bedrövligt att jag inte har vetat bättre. Vet fortfarande inte bättre. Synd är det.

Dystopi.

Men Gud. Jag är helt hopplös. Om 17 dagar ska jag vara klar med alla gymnasiearbeten jag har kvar (många), och jag kan verkligen inte plugga. Jag sitter bara och stirrar på Word-dokumentet där rapporten snart ska stå. Jag har läst Du sköna nya värld, jag har läst Hungerspelen och jag har tittat på Wall-E, men jag får inte ihop någon jämförande rapport. Varför kan jag inte bara.. göra't?
När allt det här är klart tänker jag fasiken inte plugga på bra länge.

11 november!

Vet ni vad? Jag har biljetter till Patrick Wolfs konsert i november!

Det tänker jag fira med ett gäng av hans trevliga låtar/videos. Lova att ni tittar!

Dear Felicity,

källa

källa

En stor del av den här sommaren har jag ägnat åt att se alla säsonger av Felicity igen. Eller, kanske bara andra till fjärde, jag såg nog den första i vintras. Men i alla fall. Jag skrev då att den sändes i slutet av nittiotalet och sedan gick den i repris någon gång i mitten på 00-talet. Jag såg den såklart inte förrän repriserna gick, och då gick den varje dag. Jag följde slaviskt efter skolan, fram tills fjärde säsongen skulle börja ungefär. Jag minns inte varför, men jag slutade följa den, och såg bara något avsnitt då och då. Har haft ett stort behov av att se om Felicity jättelänge, och det tog så himla lång tid innan jag kunde hitta serien. Den finns inte ens på DVD i Sverige. Men jag fick i alla fall tag på den, och nu har jag sett varenda avsnitt från alla fyra säsonger. Jag såg de tre sista avsnitten igår.

Och nu är det alldeles tomt.

Alltså, vilken fantastisk serie det är! Visserligen blir det lite för mycket otrohet till slut, vilket egentligen inte passar in alls hos karaktärerna, och det sög att de var tvungna att göra fler avsnitt efter The Graduation, för de sista avsnitten är verkligen bara utfyllnad. Men fortfarande en underbar serie. Och jag älskar att den utspelar sig sent 90-, tidigt 00-tal. Det blir så bra. Åh, jag längtar tills jag glömt den så pass mycket att jag kan se om den.